Stor enighet om Trygghetskommissionens förslag

Fredrik Reinfeldt, ordförande i Trygghetskommissionen, inledde dagens stora evenemang med att redogöra för slutsatserna i Trygghetskommissionens rapport ”Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott” inför en mer än fullsatt sal på Wisby Congress.

Två viktiga begrepp som Trygghetskommissionen har funnit att det inte finns några enhetliga definitioner på är ”vardagsbrott” och ”trygghet”. Vardagsbrott definierar Trygghetskommissionen i vid bemärkning som ”livskvalitetsbrott” som innefattar brott men även ordningsstörningar som påverkar människor så att de känner otrygghet i vardagen. Det kan vara allt från inbrott och stölder till buskörningar och nedskräpning.

Trygghetsbegreppet definieras i två steg. Säkerhet är individens eller någon närståendes faktiska risk att bli utsatt för brott eller ordningsstörningar. Trygghet är individens upplevelse av sin egen eller närståendes säkerhet.

Trygghetskommissionen konstaterar att man i Sverige under årtionden fokuserat det brottsförebyggande arbetet på social brottsprevention, dvs fokuserat på gärningsmannen och potentiella gärningsmän. Reinfeldt lyfte fram att det är dags att också fokusera på situationell brottsprevention, dvs att fokusera på själva brottstillfället. Om förutsättningarna för att begå brott tas bort kommer brottsligheten att minska.

För att kunna jobba aktivt och framgångsrikt med situationell brottsprevention är det viktigt att aktivera andra aktörer i samhället vid sidan av polisen för att stävja brottslighet och öka människors känsla av trygghet. Här lyfter Reinfeldt fram att det bör införas en så kallad AMP-modell (Affärs- och medborgarplats-modell) för att på ett systematiskt och kunskapsbaserat sätt kunna arbeta med denna typ av brottsförebyggande åtgärder.

A:et i AMP står för affär vilket framhåller vikten av att ha med kommersiella krafter på en plats för att få den levande och attraktiv. M:et står för medborgare vilket markerar att det är fråga om att skapa offentliga rum som är till för alla. P:et står för plats och betonar själva platsens betydelse. AMP-modellen är en försvenskad version av den så kallade BID-modellen (Business Improvement District) där det kändaste exemplet på när man lyckats vända hög brottslighet på en plats till en plats där människor tryggt kan vistas är Bryant Park i New York.

Reinfeldt uppmanade att kommuner, kommersiella aktörer som fastighetsägare och butiksinnehavare räcker upp handen för att kunna starta en pilot för att införa en AMP.

Den första panelen för att diskutera Trygghetskommissionens förslag bestod av Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kommun, Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, Manne Gerell, krimonolog från Malmö universitet, Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm och Mats Galvenius, vice vd på Svensk Försäkring.

Alla i panelen lyfte att AMP är en mycket intressant pusselbit som hittills har saknats och som absolut kan vara en nyckel till att stärka det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden. Silverfur såg att det från fastighetsägarnas sida finns många positiva effekter av att ett områdes attraktivitet ökar. Geijer menade att handeln är redo att delta i en AMP för att stärka upp områden. Johansson lyfte att han gärna såg att en pilot genomförs i Stockholm och att det ligger helt i linje med hur polisen vill jobba. Gerell var mycket positiv till att det görs piloter och påpekade vikten av att göra utvärderingar. Godner påpekade att det också kan behöva göras förändringar i lagstiftningen, till exempel när det gäller ebo-lagen (lagen om eget boende för asylsökanden). Galvenius lyfte att försäkringsbranschen är redo att jobba aktivt för att få igång ett kunskapscentrum om AMP så att modellen kan utvecklas utifrån evidensbaserad forskning för att sedan kunna anpassas till lokal nivå.

Justitieminister Morgan Johansson och liberalernas rättspolitiske talesperson Roger Haddad välkomnade samstämmigt Trygghetskommissionens förslag och framhöll att det vid sidan av fler polisresurser också behövs engagemang från civilsamhället och näringslivet för att stävja brottslighet. Justitieministern lyfte särskilt att han var glad över den energi som nu finns från frågan för privata aktörer och att han gärna såg att detta kunde göras på frivillig väg.

Fredrik Reinfeldt avrundade seminariet med att konstatera att det inte verkar omöjligt att skapa en ny typ av privat-offentlig samverkan i den form som ett AMP innebär. För att komma igång så fort som möjligt är ett kunskapscentrum av största vikt.

Anette Grundström, kommunikationschef

Annonser

Almedalsloppet – ett ovanligt mingel i Almedalen

Som gammal fotbollsspelare vill man ju inte springa alls, åtminstone inte utan boll. Och helst inte längre än 200 meter i taget. Den insikten drabbade mig 07.15 på onsdagsmorgonen när jag släpade mig iväg till Skandias Almedalsloppet på 4,2 kilometer. Som jag i ett svagt ögonblick i måndags förmiddags anmält mig till. Då när jag fortfarande var pigg som en mört. Väl på plats i Skandias trädgård var det förstås alldeles jättetrevligt, nästan som vilket mingel som helst här i Almedalen, folk pratar politik, väder och fotboll. Men med undantaget att folk är klädda i färgglad trikå och lite svettiga efteråt. Många glada möten, på bilden med Annika Sundén, Analyschef på Arbetsförmedlingen och Göran Arrius, Saco-ordförande.

Anna Pettersson Westerberg, Chefsekonom

 

 

 

Har du övervägt en AMP?

På morgonspaning efter god frukost på stan fann jag just det hos Jusek, parat med en paneldiskussion på temat Ett modernt rättsväsende – mer än fler poliser. Och de var ense: rikspolischefen Anders Thornberg, Åklagarmyndighetens personaldirektör Nicklas Lagrell och Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren gav alla uttryck för att ökade ekonomiska resurser är bra att ha, men långt ifrån allt. Fler poliser kräver i sin tur stärkt åklageri och stärkt domarkår för att rättspolitiska reformer ska få genomslag och rättskedjan bli fullgod hela vägen. Bättre verktyg för åklagarna och översyn av regelverket för prövningstillstånd var önskemål som nämndes.

Men när rikspolischefen avslutningsvis i nästan bedjande ton konstaterade att polisen behöver bistånd från övriga samhället med sin brottsförebyggande verksamhet – ja då inser jag, på nytt, hur rätt försäkringsbranschens Trygghetskommission under ledning av Fredrik Reinfeldt har i sin färska och välskrivna rapport Aktivera samhället mot livskvalitetsbrott. Läs och begrunda!
https://trygghetskommissionen.se/2018/06/07/aktivera-samhallet-mot-livskvalitetsbrott/

Nu reser jag åter till fastlandet, efter att ha toppat (?) öbesöket med saffranspannkaka och ett glas rosé (nej, inte i kombination).

/Johan Lundström, chefsjurist, Svensk Försäkring

Ger regeringens klimatstrategi tillräckliga verktyg för en klimatanpassning av samhället?

Det var rubriken på det seminarium som Svensk Försäkring arrangerade tillsammans med Svenskt Vatten tisdag eftermiddag kl 16.00. Ja, precis samtidigt med avsparken i åttondelsfinalen mot Schweiz. Seminariet drog trots detta en månghövdad skara i publiken och vi kunde parallellt följa seminariet på scen samtidigt som vi hörde ”Jaaa” och ”Neeej” eka över Visby, så vi hade hyfsat koll på första halvlek.

Staffan Moberg, jurist och klimatexpert från Svensk Försäkring deltog i panelen. Övriga deltagare var Stina Bergström, riksdagsledamot för Miljöpartiet, Tonje Grahn, forskare från Karlstads universitet, Gilbert Nordenswan, jurist på Svenskt Vatten, Anna Werner, analytiker på Villaägarna, Anders Rimne, civilingenjör på Boverket, Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Tonje Grahn lyfte att en av de viktigaste aktörerna som pekas ut i regeringens klimatstrategi är fastighetsägare. Det vill säga vanliga villaägare. Hon har i sin forskning undersökt om villaägarna är medvetna om detta och om de känner att de tar ansvar för att anpassa sitt hus till ökade risker för översvämningar och andra klimathändelser.

De villaägare som undersöktes bodde i områden i Göteborg och Skåne som redan drabbats av ett flertal översvämningar. Trots det trodde övervägande delen av de intervjuade att de hade en lägre risk än genomsnittssvensken. 73 procent av dem trodde dessutom att det var kommunen som hade ansvar även för att klimatsäkra privat egendom som villor. Här krävs en stor kommunikationsinsats för att öka medvetandet och kunskapen om att man har ett eget ansvar och hur man ska gå tillväga.

Även de som faktiskt förstod att de hade ett ansvar för sin egen bostad var ovilliga att vidta förebyggande åtgärder för att göra något åt detta, en del på grund av kunskapsbrist men en del på grund av att de helt enkelt inte ville. Man har helt enkelt väldigt svårt för att ta till sig dessa budskap och sticker huvudet i sanden så länge det går.

Kommunernas ansvar för att se över klimatriskerna i sina kommuner och ta fram åtgärder för att hantera dessa lyftes av flera parter. Staffan Moberg menade att ett av problemen med att kunna uppfylla regeringens klimatstrategi är att kommunpolitiker gärna lockar nya skattebetalare till kommunen genom att tillåta strandnära byggande, utan att ta hänsyn till de klimatrisker det innebär. När översvämningen väl kommer sitter framför allt försäkringsbolagen med Svarte Petter. Kostnaderna för översvämningsskador är redan höga och kommer att öka i framtiden. Till slut kommer det att bli svårt att erbjuda försäkring i översvämningsdrabbade områden. Och villaägarna är intet ont anande.

Panelen enades om att en lösning på detta problem är närmare samverkan mellan kommuner och fastighetsägare men att det också kan behövas såväl piskor från till exempel försäkringsbolagen i form av krav på att villaägare i drabbade områden klimatsäkrar sina hus, som morötter i form av ekonomiska incitament från kommunernas sida för att locka folk att göra detta.

Efter applåderna hastade alla i publiken i väg till närmaste storskärm för att stötta Sverige i andra halvlek. Och se det var ju den extra supporten som behövdes för att vi skulle ta oss vidare till kvartsfinal.

Anette Grundström, kommunikationschef

LO bjuder in Svensk Försäkring till samtal om att tillsammans driva frågan om privata pensioner

På tisdagseftermiddagen arrangerade Svensk Försäkring och minPension ett pensionsseminarium på temat – Hur får vi en pension som räcker livet ut för alla? Det mest oväntade på seminariet var att Karl-Petter Thorvaldsson ville göra en deal med Christina Lindenius, Svensk Försäkring. Dealen gick ut på att LO kommer driva frågan om att återinföra ett skattesubventionerat privat pensionssparande under förutsättning att Svensk Försäkring driver frågan om höjd allmän pensionsavgift från 17,21% till 18,5%. Christina Lindenius gick med på att fortsatt föra samtal i frågan. Det tog de i hand på.

Seminariet inleddes emellertid av Svensk Försäkrings vd och minPensions styrelseordförande Christina Lindenius, som talade om vikten av att se pensionssystemets olika viktiga byggstenar och att alla spelar roll för ett riktigt bra pensionssystem.

Därefter talade socialminister Annika Strandhäll om pensionsuppgörelsen och ta ansvar för viktiga samhällsfrågor i en politiskt utmanade tid.

Sist följde en panel som utöver Christina Lindenius och Annika Strandhälld, bestod av Karl-Petter Thorvaldsson, ordförande LO, Anna-Karin Hatt, vd Almega och Britta Bureau, vd KPA. Anna-Karin Hatt betonade hur viktigt det är att börja arbeta tidigare än idag för att uppnå en tillräcklig pension. Två år i början av livet förräntar sig bättre än två år på slutet. Då påpekade Britta Bureau att många ungdomar idag har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, till exempel är det svårt att få sommarjobb innan 18 år, något som i hennes generation var vanligt från 13 år. Britta Bureau slog också ett slag för ökad jämställdhet som viktig sak för höjda pensioner och ville se en delad föräldraförsäkring.

Anna Pettersson Westerberg

Med vänlig hälsning,

Anna Pettersson Westerberg, Chefsekonom

Två pensionsexperter tycker till om Svensk Försäkrings pensionsseminarium

På tisdagseftermiddagen arrangerade Svensk Försäkring och minPension ett pensionsseminarium på temat – Hur får vi en pension som räcker livet ut för alla? Seminariet inleddes av Svensk Försäkrings vd och minPensions styrelseordförande Christina Lindenius, därefter talade socialminister Annika Strandhäll och sist en panel som utöver Christina Lindenius och Annika Strandhäll, bestod av Karl-Petter Thorvaldsson, ordförande LO, Anna-Karin Hatt, vd Almega och Britta Bureau, vd KPA.

Vi frågade två pensionsexperter, Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring och Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension om vad de tyckte om seminariet.

Eva Erlandsson, vad tyckte du om seminariet?

– Jag blev särskilt glad över att höra Karl-Petter Thorvaldsson dra en lans för LO-kvinnornas pensioner!

Vad sa han?

– Karl-Petter vill avskaffa deltidsträsket för kvinnorna och inte minst offentlig sektor behöver ta ett större ansvar för att fler kvinnor ska kunna arbeta heltid. Med tanke på att hela yrkeslivet har betydelse för vilken pension vi får i slutänden så är det enormt viktigt att fler kvinnor ges möjlighet att jobba heltid. Det kommer att höja pensionerna.

Var det något speciellt i seminariet som fångade din uppmärksamhet?

– Lite roligt att höra Karl-Petter Thorvaldsson vill göra en deal med Christina Lindenius, Svensk Försäkring om att LO kommer driva frågan om skattesubventionerat privat pensionssparande under förutsättning att Svensk Försäkring driver frågan om höjd allmän pensionsavgift från 17,21% till 18,5%.

Kristina Kamp, vad tyckte du om seminariet?

– Vansinnigt kul, speciellt förhandlingen mellan Karl-Petter Thorvaldsson och Christina Lindenius. Det finns ett intresse att arbeta vidare med frågan, det fanns ett allvar i samtalet, trots att det var skoj. Det blev verkstad i seminariet.

– Sen var det bra att alla de väl kända argumenten för en högre pension togs upp, det behöver nötas in.

Vad hade du sagt om du varit med i panelen?

– Jag hade pratat om vikten av värdeökningar. Pension är pengar som ska växa under lång tid, och det blir stor skillnad om värdeökningen är lite större per år, vilket den ofta är i fonderade system eller försäkringssystem. Till exempel kommer de med en större tjänstepension få högre pension på grund av att de oftare är fonderade/försäkrade. Om avgiften i det allmänna pensionssystemet ska höjas kan det av det skälet vara relevant att lägga avgiftshöjningen i premiepensionssystemet som är fonderat.

Anna Pettersson Westerberg, Chefsekonom

Förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar en ideologisk dikeskörning

För två dagar sedan trädde förslaget om förmånsbeskattning av arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar i kraft. Trots att sjukvårdsförsäkringen endast finansierar 1 procent av de totala kostnaderna för vård är det ideologiska motståndet mot försäkringen fortsatt starkt hos Vänsterpartiet. Under de senaste månaderna har dessutom Socialdemokraterna inför valet börjat använda sig av en liknande retorik som Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets vanligaste invändning är att försäkringen leder till en ojämlik vård och att det endast ska finnas ett sätt att få vård – via den skattefinansierade vården. Det var också från den utgångspunkten som Karin Rågsjö, riksdagsledamot för Vänsterpartiet tog sitt avstamp. Och hon stod fast vid den utgångspunkten trots många invändningar från den övriga panelen. Karin medgav dock att ett införande från den 1 januari 2019 hade varit att föredra med tanke på den korta tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande som det nu blev – 6 veckor.

Lotta Finstorp, riksdagsledamot för Moderaterna, menade å sin sida att förmånsbeskattningen av de arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringarna är urdåligt: Det är en ideologisk dikeskörning. Hon menade även att den enda vinnaren på förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkring är Vänsterpartiet.
Günther Mårder, vd Företagarna, menade att den korta tiden inför genomförandet är att visa disrespekt för företagare. I dagsläget räcker vården inte till och en arbetsgivare med fem anställda kan inte riskera att stå utan en medarbetare som väntar på operation. I det läget är sjukvårdsförsäkringen en räddning och det att ta bort ett fungerande system vinner ingen på.
Kristina Ström Olsson, hälsostrategi Länsförsäkringar, tydliggjorde att försäkringen inte innebär att någon går före i kön och menade att fokus måste ligga på hur den offentliga vården kan förbättras snarare än på att stoppa sjukvårdsförsäkringen.

Lotta avslutade med att lova att Alliansen kommer att riva upp förslaget vid ett regeringsskifte efter höstens val den 9 september. Vi får hoppas att det blir så.

Eva Erlandsson, Svensk Försäkring

%d bloggare gillar detta: