Lite fart på klimatanpassningen

Trots ett härligt väder i Visby – utan skyfall eller värmebölja- stod klimatförändringar ändå på dagordningen i tisdags. Vårt seminarium Hur får vi fart på klimatanpassningen? lockade en hel del besökare.

Försäkringsbranschen ser redan tydligt effekterna av klimatförändringar. De klimatrelaterade skadorna ökar och kostnaderna är stora. Statistiken är förskräckande, konstaterade Mats Galvenius på Svensk Försäkring. I Tyskland och Frankrike handlar det om miljardbelopp för naturskador efter oväder denna sommar. Flera orter i Sverige, som Bjuv och Hallsberg, har också drabbats hårt under det senaste året.

98 procent av kommunerna tror att de kommer att påverkas av klimatförändringarna men var femte kommun arbetar inte med klimatanpassning idag. Det visar årets kommunrankning som presenterades av Philip Thörn på IVL Svenska Miljöinstitutet. Några kommuner har kommit långt men många kommuner får låga poäng i årets undersökning.

Planering, strategiskt arbete och goda nätverk är viktiga komponenter för att lyckas med sitt anpassningsarbete. Det konstaterade Marie Dahlin från Vänersborgs kommun, som hade nöjet att företräda årets bästa kommun.

Eva Eriksson som leder Klimatanpassningsutredningen betonade vikten av att en myndighet får ett övergripande ansvar för samordningen av klimatanpassningen och att lagstiftningen på området blir mer relevant. Det räcker inte att kommunerna tar fram klimatanpassningsplaner, staten bör också ta fram en långsiktig strategisk nationell plan. Det kostar att klimatanpassa men vad kostar det att inte göra något? Även detta kommer utredningen att titta på.

Gunnar Hedberg, SKL, välkomnande kommunrankningen som kan stimulera intresset för anpassningsfrågor. Ytterst är det medborgarna som får betala i någon form, genom försäkringar eller skatt. Det gäller att sortera upp ansvaret menade han och påminde om att staten en gång lagt städerna där de ligger, vilket borde medföra visst ansvar.

Rikard Silverfur från Fastighetsägarna efterlyste tydligare besked runt huvudansvar och bättre samarbetsansvar. Han medgav också att fastighetsägarna själva har ett stort ansvar, vilket de inte alltid är medvetna om.

Vem hjälper egentligen enskilda fastighetsägare undrade Therése Ehrnstén från Länsstyrelsen i Skåne. Länsstyrelserna har ett samordningsuppdrag men de är inte rådgivare. Denna funktion saknas idag.

Det borde vara en elementär uppgift att skydda sina medborgare ansåg Karin Svensson Smith (MP), som menade att kommunerna inte tar sitt ansvar. Hon såg några ljus i mörkret men konstaterade att situationen är oroväckande.

Staffan Moberg från Svensk Försäkring efterlyste bättre samarbete mellan det offentliga och näringslivet. Här kan vi lära av Danmark. Försäkringsbranschen kan till exempel bistå med kunskap om var naturskador inträffar, om någon vill ta del av detta.

Så är det någon fart på Klimatanpassningen? Att döma av denna diskussion så går det sakta framåt men nu behöver vi öka farten.

Anna Rudérus, Svensk Försäkring

Hur får vi pensioner som går att leva på?

annika_strandhall_almedalen2016

Vi var många som samlades för att lyssna till vad socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och Svensk Försäkrings vd Christina Lindenius hade att säga om detta ämne. I en efterföljande paneldiskussion deltog även Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm, AMF Pensions vd Johan Sidenmark, Svensk Försäkrings styrelseordförande Bengt-Åke Fagerman och Min Pensions vd Anders Lundström. John Chrispinsson var moderator.

Christina Lindenius konstaterade att det är först nu, när 50-talisterna börjar närma sig pensionen, som vi ser vilka pensionsnivåer det nya pensionssystemet levererar.

Med avstamp i rapporten Långsiktigt försäkringssparande – ett ekonomiskt skydd för en trygg ålderdom, som Svensk Försäkring lanserade i dag, lyfte Christina Lindenius fram fyra utmaningar:

  1. Pensionsnivåerna blir betydligt lägre än vad människor förväntar sig och lägre än vad som var riktmärket när det nya pensionssystemet utformades.
  2. Spridningen i pensioner är stor, även för personer med samma slutlön. Det finns ingen tumregel som kan säga hur stor pensionen blir i relation till slutlönen.
  3. Kvinnor får i genomsnitt lägre pensioner än män, även vid samma slutlön.
  4. De som har låga inkomster kan få en pension som är högre än slutlönen. Dessa personer kan inte påverka sin pension genom att jobba mer.

Christina Lindenius lyfte fram att ett privat långsiktigt sparande kan vara ett sätt att förbättra pensionerna och dessutom avlasta trycket på de skattefinansierade bidragssystemen. För att stimulera det långsiktiga sparandet har Svensk Försäkring skissat på en ny form av pensionskonto, där det privata sparandet matchas av staten med exempelvis 20 procent. Sparformen ska vara riktad mot låg- och medelinkomsttagare och vara omgärdad med villkor, bland annat att utbetalningarna från kontot ska vara livsvariga.

christina_lindenius_almedalen2016

Christina Lindenius framhöll även vikten av att informera om tjänstepension. Omkring 10 procent av alla anställda saknar tjänstepension. Varför inte införa ett informationskrav? Arbetsgivaren som saknar tjänstepensionsavtal skulle då informera de anställda om att de inte får tjänstepension och vilka konsekvenser det får för pensionen. Anställda som saknar tjänstepension har rätt att göra avdrag för privat pensionssparande. Ett informationskrav skulle kunna bidra till att fler i den här gruppen sparar privat och inte halkar efter pensionsmässigt.

Annika Strandhäll lyfte fram att det svenska pensionssystemet är stabilt och att vi inte ska rucka på systemets grundprinciper. Hon förklarade att de låga pensionsnivåerna till stor del beror på den ökade medellivslängden. Sedan pensionsreformen infördes har medellivslängden ökat med 2,4 år, utan att människor har förlängt sitt arbetsliv i motsvarande mån.

För att få högre pensioner måste vi förlänga arbetslivet. Det handlar både om att arbeta längre upp i åldrarna och om att komma ut tidigare på arbetsmarknaden. Inträdesåldern på arbetsmarknaden är bland de högsta i Europa, enligt Annika Strandhäll.

Socialdepartmentet kom nyligen ut med antologin Jämställda pensioner? Analyserna i antologin ska ligga till grund för Pensionsgruppens fortsatta arbete med jämställda pensioner.

Det finns många förklaringar till de ojämställda pensionerna. Annika Strandhäll framhöll att pensionssystemet inte ska kompensera för ett ojämställt samhälle, utan i stället stimulera till ekonomisk självständighet. Här är utformningen av föräldraförsäkringen ett problem. Föräldraförsäkringen är i grunden individuell, men överlåtelsemöjligheten har negativa konsekvenser för jämställdheten, enligt Annika Strandhäll.

Katrin Westling Palm betonade betydelsen av information, så att människor ska kunna fatta rätt beslut. Ett sätt att göra pensionsinformationen mer tillgänglig är att se till att minpension.se kan nås via internetbankerna. Dessutom finns det behov av en uttagstjänst som hjälper människor att gå i pension. En sådan tjänst är på gång.

Johan Sidenmark konstaterade att AMF representerar dem som har de lägsta pensionerna. De flesta av AMF:s kunder har inte råd att spara privat och alla har inte möjlighet att jobba längre.

Bengt-Åke Fagerman efterlyste flera förändringar. Idag är det möjligt att överföra premiepensionsrätter mellan makar, men han menade att sådana möjligheter behövs även på tjänstepensionsområdet. Även nivåerna på tjänstepensionsavsättningarna kan behöva ses över. Här framhölls det nya avtalet för försäkringsanställda, där det nu införs möjligheter till flexpension genom att delar av semestertillägget byts mot ökade avsättningar till tjänstepensionen.

pension_almedalen2016

Löneväxling – att man växlar bruttolön mot ökade tjänstepensionsavsättningar – är ett sätt att pensionsspara som har blivit alltmer aktuellt sedan avdragsrätten för privat pensionssparande slopades. Löneväxling passar inte för personer som har en lön under 37 000 kronor, eftersom en minskad bruttolön då innebär minskade socialförsäkringsförmåner. Bengt-Åke Fagerman framförde en idé om att ändra förutsättningarna för löneväxling så att det passar fler.

En fråga som engagerade hela panelen var uttagstiden för tjänstepensioner. Det är möjligt i de flesta tjänstepensionsavtal att ta ut hela eller delar av tjänstepensionen på fem år. Bland dem som gör det kan det komma som en chock när utbetalningarna upphör. Alla är inte medvetna om att de har valt en kort utbetalningstid. Johan Sidenmark gav ett annat perspektiv. Han menade att bland AMF:s kunder är många som behöver ta ut tjänstepensionen på kort tid. Annars blir det ett alltför stort hopp i inkomsten när de går i pension.

Anders Lundström passade på att göra reklam för Min Pensions nya webbplats som kommer att ha en rad nya funktioner. Bland annat kan man jämföra sin pension med andras. Det finns en betaversion – kolla den rosa fliken på minpension.se!

/Anna Brink, ekonom, Svensk Försäkring

 

Sverige- en guldgruva för internationella stöldligor

Det var temat för Larmtjänsts och Stöldskyddsföreningens seminarium idag där man diskuterade organiserade stöldligor som kommer till Sverige för att begå brott. Ett exempel som lyftes var bostadsinbrotten där polisen uppskattar att 30-50 procent av dessa begås av utländska ligor.

– I Sverige finns mycket av värde att stjäla samtidigt som risken för upptäckt är liten och straffpåföljderna låga, säger Annika Brändström, vd Stöldskyddsföreningen.

Mats Galvenius, vd Larmtjänst, lyfte fram stölder av fordon och båtmotorer som ytterligare ett exempel där man tydligt ser att godset försvinner utomlands.

– Andelen dyrare stulna bilar som inte återfinns ökar årligen samtidigt som endast en liten del av de stulna båtmotorerna och entreprenadmaskinerna hittas, säger Mats Galvenius.

I paneldiskussionen, som bestod av politiker, polis och advokat, diskuterades åtgärder för att komma till rätta med problemet. Ökad samverkan och bättre tillämpning av straffskalan var något alla höll med om.

– Kanske ska vi även modernisera lagstiftningen så den är bättre anpassad efter den nya brottsligheten, säger Petra Stenkula från Polisen.

Advokaten Henrik Olsson Lilja tyckte även att polisen ska jobba effektivare. Framförallt förbättra det internationella arbetet.

– Vi kan säkert jobba effektivare men det är svårt att räcka till alla uppgifter, säger Petra Stenkula.

Mats Galvenius lyfte fram exempel på goda polisiära insatser som visat på bra resultat, som Båtsamverkan, men påpekade vikten i uthållighet för att komma till rätta med problemen.

Åsa Sönnerby, Larmtjänst

Konsumenten solklar vinnare på framtidens finansmarknad!

Så var det äntligen dags att få veta om konsumenten är vinnare eller förlorare på framtidens finansmarknad! Ernst & Young höll i ett seminarium på temat och paneldeltagarna representerade olika delar av finansmarknaden.
Efter den regleringsvåg som sköljt över finansmarknaden efter finanskrisen kommer nu nästa våg – Fintechvågen. Det handlar om alla de nya uppstickare som bygger en plattform utifrån en smal och nischad idé som fyller ett behov hos konsumenterna.
Vi har tidigare talat om att de kapar delar av värdekedjan. Jag skulle i dag, efter det här seminariet, snarare vilja säga att de kompletterar värdekedjan. För med de nya plattformarna får konsumenterna individanpassade lösningar istället för kollektiva lösningar. Konsumenterna ges möjlighet att utifrån egen data bilda sig en uppfattning och ta beslut.
Mats Torstenbo, vice vd på SEB, framhöll att Tink, som SEB nu är delägare i, är precis en sådan tjänst som många konsumenter tilltalas av. På ett enkelt sätt ges de en överblick av sin egen ekonomi och hur den utvecklas.
En annan, närliggande och högst relevant fråga, är hur Fintechföretagen regleras. Malin Omberg från Finansinspektionen var tydlig med att de regleras utifrån den verksamhet de bedriver. Må det vara förmedling eller rådgivning. Regleringen måste helt enkelt ta sin utgångspunkt i den verksamhet som företagen bedriver. Malin pekade på att en svårighet ligger i C2C, när t.ex. konsumenter lånar ut pengar till andra konsumenter. Det görs inga kreditprövningar. På det här området saknas i dag ett fullgott konsumentskydd.
Det här känner jag igen från andra diskussioner på temat digitalisering under veckan. Det är när vi landar i C2C dvs. peer-to-peer (P2P) eller helt enkelt delningsekonomin som systemen tycks falla samman. Det betalas inte in skatt och konsumentskyddet fallerar.
Som ett sidospår kom diskussionen även att handla om behovet av sparande. När ska det bli lika lönsamt att spara som att låna? Den slopade avdragsrätten såg panelen som ett problem, det finns nu inga incitament kvar som stimulerar till långsiktigt sparande. Det kan tyckas att panelen här talar i eget intresse – de representerar ju alla finansbranschen. Men frågan bubblar faktiskt även upp på annat håll, senast från Gudrun Schyman här i veckan. Christina Lindenius från Svensk Försäkring passade på att nämna att diskussionen i just den här frågan fortsätter i dag den 6 juli, klockan 11 på Wisby kongress, där Svensk Försäkring anordnar ett seminarium på temat Hur får vi pensioner som går att leva på?
Och vad blev då slutsatsen från panelen vad gäller om konsumenten är vinnare eller förlorare? Jo, konsumenten är definitivt en vinnare! Den ökade konkurrensen från Fintechföretagen driver utvecklingen framåt och konsumenterna får ett större utbud av finansiella tjänster. Men, den nya konkurrensen förutsätter samtidigt en effektiv och teknikneutral tillsyn.

Eva Erlandsson, chefsekonom Svensk Försäkring

Kan vi skydda oss mot cyberattacker?

Kan vi skydda oss mot cyberattacker i en digitaliserad värld?

Den frågan ställdes på ett seminarium anordnat av KPMG till David Ferbrache, fd cybersäkerhetschef på Storbritanniens försvarsdepartement och Eva Hamilton, fd vd på Sveriges Television. Nej, svarade de båda samstämmigt. Det är inte en fråga längre om, om eller när, en organisation blir utsatt för en cyberattack, utan hur ofta den blir det.

Ferbrache menade att cyberattackerna blivit mer och mer frekventa och sofistikerade de senaste 18 månaderna. Det rör sig om tex datavirus, trojaner, överbelastningsattacker och ransomware (låsning av dator, och upplåsning mot betalning av lösensumma). Signifikant är också att det är oftare organiserad brottslighet som ligger bakom jämfört med tidigare cyberattacker som utfördes av enstaka hackers.

Cyberattacker drabbar alla typer av företag och till exempel flera medieföretag i Sverige drabbades under våren. Hamilton uttryckte det som: Det är hur lätt som helst att hacka tex aftonbladet.se. Det kan vilken tonåring som helst som lärt sig hacka ett dataspel göra.

Vad kan man som organisation göra då? Ferbrache gav några handfasta råd.

1. Se till att ha alla grundläggande säkerhetssystem, tex brandväggar, på plats. Och se till att ha en cyberförsäkring som kan ge ersättning och experthjälp.
2. Utbilda alla internt på organisationen om vikten av att hålla reda på lösenord, och byta dem med jämna mellanrum.
3. Om ni råkar ut för det – var öppna med att det har drabbat er, tala om hur ni hanterar det och hur ni tänker åtgärda det så att det inte händer igen.

Anette Grundström, kommunikationschef Svensk Försäkring

Bilder från vårt klimatseminarium

2016-07-05 17.06.42

Eva Eriksson, särskild utredare, Klimatanpassningsutredningen

2016-07-05 16.49.37

Philip Thörn, IVL Svenska Mijöinstitutet

2016-07-05 17.32.22

Karin Svensson Smith, riksdagsledamot (mp)

2016-07-05 17.25.47

Therése Ehrnstén, klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen i Skåne

2016-07-05 17.26.51

Rikard Silverfur, näringspolitisk expert, Fastighetsägarna

 

Lyckat klimatseminarium med mycket bett i panelen.

Foto: Ulrica Loeb