Dags för privata aktörer i den brottsutredande verksamheten

Bedrägerierna, och främst de it-relateradebedrägerierna, är idag västvärldens snabbast växande brottsfenomen. När många typer av brott minskar ökar bedrägerierna lavinartat. Brottsligheten förändras också. Det handlar i mindre utsträckning om ”killar på glid”.  Idag är det internationella stöldligor som ligger bakomen stor del av alla bostadsinbrott. De tar sig snabbt in och ut ur landet och arbetar mycket systematiskt. 

Det är svårt att använda gamla metoder på nya fenomen, konstaterade Fredrik Reinfeldt. Polisen klarar idag inte av att hantera brottsutvecklingen på bedrägeriområdet. Omkring 98 procent avbrottsanmälningarna läggs ner utan utredningsåtgärd. Samtidigt bedriver olika privata aktörer en verksamhet som kan liknas vid brottsutredning och lagföring. Syftet är inte primärt att få en person fälld för brott, utan i stället att motverka angrepp mot den egna verksamheten. 

Kan vi hitta former för ett mer organiserat samarbete och övervinna eventuella hinder som finns på vägen? Eller som Fredrik Reinfeldt uttryckte det: Ska vi bejaka att privata intressen som möjliggör den digitala utvecklingen också är en del av lösningen? ”. Han menade att man i dagens debatt och i pågående satsningar sällan ser potentialen i privata aktörer.

Fredrik Lundh Sammeli, riksdagens justitieutskott, lyfte fram pågående satsningar för att få en tydlig inriktning på politiken, mer uppföljning och inte minst den stora utökningen av antalet poliser. Men han tillstod att det kan behövas lite mer olja i maskineriet ochmyndigheter kan behöva ändra sitt förhållande till omvärlden.

Alla vill samma sak men det fungerar inte bra idag, menade Marie Wallin, jurist och tidigare kammaråklagare. Hon betonade vikten av kompetensöverföring och förståelse för olika aktörers roller, så att rättssäkerheten inte åsidosätts. 

Ett fungerande informationsutbyte mellan privata aktörer och polisen var också något somframhölls under paneldiskussionen, bland annat av Alexis Larsson från PostNord och Thomas Bäcker, säkerhetskonsult med ett förflutet på Blocket. Även Mats Galvenius på Larmtjänst påpekade att man måste kunna nå polisen. Polisen behöver förstå vilken information de kan få från oss. Det behövs en kontaktpunkt och kompetens att hantera bland annat försäkringsbedrägerier.

Jan Olsson, vid nationellt it-brottscentrum på polisens nationella operativa avdelning (NOA) välkomnade samarbetet med privata aktörer och menade att det kan utvecklas. Samtidigt levererade han det dystra beskedet: ”Men vi hinner inte med dessa typer av ärenden idag. Om vi får in 200 bedrägeriärenden till, hur ska vi hinna ta hand om de andra 9 500 ärendena?”.

Så är lösningen 10 000 fler poliser? Nja. Slutsatsen från detta seminarium var snarare:Visst är det bra med fler inom Polisen men det är hög tid att se privata aktörer som en del av lösningen.

Anna Rudérus

Annonser

Bättre samverkan för att kunna jobba mer effektivt mot de kriminella

Under gårdagen anordnade Larmtjänst och Svensk Försäkring ett seminarium om vardagsbrottslighet. Seminariet inleddes med att Per Norström på Larmtjänst lyfte några aktuella brottstrender som kostar samhället och försäkringsbolagen stora pengar men som även skapar otrygghet för den enskilda individen.

– En stor del av vardagsbrotten begås av internationella ligor som dammsuger områden på jakt efter smycken, båtmotorer och bilar. Bostadsinbrott och åldringsbrott skapar stor otrygghet i samhället framförallt för kvinnor, sa Per Norström.

Efter Pers inledning var det dags för tre olika paneldebatter där Anti Avsan, (M), Per Geijer, Svensk Handel, Roger Haddad (L), Heléne Petersson (S), Pia Sjunnegård Dahlbom, Polisen, Per Norström, Larmtjänst och Ann Hassel Tano, Länsförsäkringar deltog.

Vid första paneldebatten diskuterades smash and grab kupper som innebär att man kör in med ett fordon i exempelvis en elektronikbutik för att komma åt varorna. Stölderna innebär stora kostnader med skador på byggnaden, stöldgods, stulna maskiner och stulna flyktbilar.

Per Geijer menade att detta inte är någon ny brottstyp men att den blivit grövre när man börjat använda stora maskiner. Han efterlyste mer informationsutbyte med Polisen så att de själva kan jobba bättre mot denna typ av brottslighet som drabbar deras handlare. Per Norström lyfte även den nationella statistik som Larmtjänst börjat föra för att kartlägga smash and grab kupperna.

– I statistiken finns information om var, när och hur stölden inträffat, sa Per Norström.

Den andra paneldiskussionen handlade om internationella stöldligor som dammsuger områden på jakt efter smycken, båtmotorer och bilar. Pia Sjunnegård Dahlbom lyfte problemet med polisens resurser.

– Skulle vi vara fler poliser så skulle vi kunna göra mer, sa hon.

Heléne Petersson påpekade att även allmänheten spelar en viktig roll och att samverkansprojekt har visat på mycket bra resultat.

– Grannsamverkan och DNA- märkning är bra exempel på hur allmänheten kan hjälpa till att försvåra för tjuvarna och därmed minska stölderna, sa Heléne Petersson.

Deltagarna var överens om att straffskalan idag var bra men att den behövde tillämpas bättre för att ge kraftfullare signaler utåt.

– Om vi lagstiftar om något så är ju tanken att detta ska användas, sa Anti Avsan.

Den tredje och sista paneldebatten handlade om gängskjutningar och där betonade Ann Hassel Tano konsekvenserna för samhället med att prioritera bort mängdbrotten för att kunna utreda grövre brott. Panelen kom åter tillbaka till vikten med samverkan mellan olika aktörer för att bli mer effektiva i arbetet mot kriminella.

/Åsa Sönnerby, Larmtjänst

Sverige- en guldgruva för internationella stöldligor

Det var temat för Larmtjänsts och Stöldskyddsföreningens seminarium idag där man diskuterade organiserade stöldligor som kommer till Sverige för att begå brott. Ett exempel som lyftes var bostadsinbrotten där polisen uppskattar att 30-50 procent av dessa begås av utländska ligor.

– I Sverige finns mycket av värde att stjäla samtidigt som risken för upptäckt är liten och straffpåföljderna låga, säger Annika Brändström, vd Stöldskyddsföreningen.

Mats Galvenius, vd Larmtjänst, lyfte fram stölder av fordon och båtmotorer som ytterligare ett exempel där man tydligt ser att godset försvinner utomlands.

– Andelen dyrare stulna bilar som inte återfinns ökar årligen samtidigt som endast en liten del av de stulna båtmotorerna och entreprenadmaskinerna hittas, säger Mats Galvenius.

I paneldiskussionen, som bestod av politiker, polis och advokat, diskuterades åtgärder för att komma till rätta med problemet. Ökad samverkan och bättre tillämpning av straffskalan var något alla höll med om.

– Kanske ska vi även modernisera lagstiftningen så den är bättre anpassad efter den nya brottsligheten, säger Petra Stenkula från Polisen.

Advokaten Henrik Olsson Lilja tyckte även att polisen ska jobba effektivare. Framförallt förbättra det internationella arbetet.

– Vi kan säkert jobba effektivare men det är svårt att räcka till alla uppgifter, säger Petra Stenkula.

Mats Galvenius lyfte fram exempel på goda polisiära insatser som visat på bra resultat, som Båtsamverkan, men påpekade vikten i uthållighet för att komma till rätta med problemen.

Åsa Sönnerby, Larmtjänst

Internationella ligor och traktorstölder

Omkring 70 procent av de efterlysta maskinerna och traktorerna återfinns aldrig. En orsak till den höga andelen gods som inte återfinns kan förklaras med att mycket försvinner utomlands. Vid en paneldiskussion på Borgeby Fältdagar, där även Larmtjänst deltog, konstaterade Polisen att det rör sig om organiserade stölder. För att motverka dessa stölder är det enligt Larmtjänst viktigt med förebyggande åtgärderna som stöldskyddsmärkning, immobilizer, spårutrustning och att låsa maskinerna/traktorerna. Både lantbrukaren och försäkringsbranschen måste ta ett ansvar. Sedan har även Polisen en viktig roll med metodutveckling av förspaning, spaning och utredning.

– Man måste följa hela kedjan från brottet och fram till slutdestinationen som även kan vara utanför Sveriges gränser, säger Per Norström på Larmtjänst.

Larmtjänst jobbar även godsåterfinnande och har en sökbar databas över efterlysta traktorer/maskiner. Den innehåller data från Vägtrafiksregistret men även stölder av oregistrerade fordon som kommer in från försäkringsbolagen. Larmtjänst bearbetar informationen och exponerar sedan den på sin hemsida och i sociala medier.

– Det är därför även viktigt att ha koll på maskinens/traktorns identitet. Annars går det varken att efterlysa godset vid stöld eller identifiera godset om det återfinns, säger Per Norström.