Kan AMP-modellen skapa säkra och trygga platser? #almedalen

IMG_5045

BID-modellen (Business Improvement District), har varit en framgångsrik modell för att minska brottsligheten och öka tryggheten på flera ställen i världen. Kan den eller en liknande modell även fungera i Sverige? Det är något som Trygghetskommissionen, under ledning av Fredrik Reinfeldt, har tittat på. Fredrik Reinfeldt gav vid dagens seminarium en målande beskrivning av vad som krävs för att lyckas med detta.

I Sverige har man, enligt Fredrik Reinfeldt, ganska ensidigt fokuserat på social brottsprevention. Trygghetskommissionens utgångspunkt är istället den situationella brottspreventionen, dvs att rikta uppmärksamheten mot miljön och brottstillfället snarare än sociala egenskaper hos potentiella brottslingar.

För att skapa ett tryggare samhälle behöver stora delar av samhället aktiveras. Genom ett brett initiativ från kommuner, fastighetsägare och näringsidkare pågår nu ett arbete för att etablera en Affärs- och MedborgarPlats-modell (AMP) i Sverige.

Det handlar inte enbart om samverkan. Det krävs också ett kontinuerligt förvaltarskap över en plats. För att ta hand om platsen krävs troligen konstant närvaro. Den bör också utformas så att den blir tilltalande för många människor. Det handlar sällan om mycket betong utan snarare om färger, växtlighet och att det är rent och snyggt mm. Enligt grundtankarna inom placemaking bör varje plats erbjuda minst 10 aktiviteter.

”Genom att förändra det offentliga rummet öppnar vi får nya mänskliga möten”, konstaterade Reinfeldt.

Pia Sjunnegård Dahlbom, biträdande regionpolischef, på Polisen, ser positivt på det arbete som pågår på bland annat Sergels Torg och Medborgarplatsen. Det är viktigt att stanna kvar och ge varandra styrka istället för att lämna när det blir stökigt.

Ett långsiktigt åtagande lyftes även fram av de övriga paneldeltagarna. Joakim Sandell, Socialdemokraterna Malmö, beskrev hur man under många år arbetat med alltför kortsiktiga insatser i Malmö men att man nu har aktiverat olika aktörer som fastighetsägare, handlare, idrottsföreningar m.fl och fått igång ett AMP-liknande projekt.

I Uppsala kommun har man arbetat fram en särskild handlingsplan för Gottsunda med 87 punkter. Planen följs upp av resurs och man samordnar olika aktörer. Anders Fridborg, säkerhetschef i kommunen, betonade vikten av att sortera bättre och titta på trygghetsfrågor ur ett helhetsperspektiv. ”Det kommer ta en stund men AMP-modellen är en bra hjälp”.

Ronald Bäckrud från Vasakronon beskrev fastighetsägarnas ibland ganska mödosamma arbete, inte minst alla kontakter med olika kommunföreträdare. Men menade Bäckrud, Hötorgsterrassen är ett bevis på att det går att göra en okänd plats trevlig för stockholmarna. För att arbeta framgångsrik krävs dock ett ”go” från den politiska ledningen.

IMG_5072

Detta konstaterade även Fredrik Reinfeldt. ”Det kommer krävas stöd från den högsta politiska ledningen. Vi kommer att möta motstånd. I dagsläget har vi några pilotkommuner. Kan vi visa att det fungerar kan kön bli lång”.

 

Anna Rudérus

 

 

 

Annonser

Hur ökar vi tryggheten i utsatta områden?

 

Trygghetskommissionen har nyligen i en första rapport lämnat konkreta förslag på vad som bör göras för att vända trenden med ökad vardagsbrottslighet och ökad otrygghet i samhället. Trygghetskommissionen menar att polisen inte ensam klarar av att bedriva det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som krävs för att skapa ett tryggare samhälle. Mer kraft behöver läggas på situationell brottsprevention. För detta måste många olika aktörer aktiveras, såväl kommuner och andra offentliga aktörer som privata intressenter, t.ex. fastighetsägare, affärsidkare, försäkringsbransch och ideella krafter. Trygghetskommissionen föreslår en modell kallad ”Affärs- och medborgarplatser” (AMP) inspirerad av det amerikanska konceptet Business Improvement Districts (BID) för att skapa en levande, attraktiv samhällsmiljö där människor vill uppehålla sig och de kriminella krafterna trängs undan.

Medverkande
  • Fredrik Reinfeldt, Trygghetskommissionen
  • Mats Galvenius, vd, Larmtjanst
  • Per Geijer, Svensk Handel
  • Boel Godner, Södertälje kommun
  • Rikard Silverfur, Fastighetsägarna
  • Manne Gerell, krimonolog, Malmö Universitet
  • Morgan Johansson, justitieminister, Socialdemokraterna
  • Roger Haddad, rättspolitisk talesperson, Liberalerna
  • Ulf Johansson, regionpolischef Stockholm, Polisen
  • Willy Silberstein, moderator

Onsdag 4 juli 13.30- 14.30
Wisby Strand Congress , Lokal Lojsta

Bättre samverkan för att kunna jobba mer effektivt mot de kriminella

Under gårdagen anordnade Larmtjänst och Svensk Försäkring ett seminarium om vardagsbrottslighet. Seminariet inleddes med att Per Norström på Larmtjänst lyfte några aktuella brottstrender som kostar samhället och försäkringsbolagen stora pengar men som även skapar otrygghet för den enskilda individen.

– En stor del av vardagsbrotten begås av internationella ligor som dammsuger områden på jakt efter smycken, båtmotorer och bilar. Bostadsinbrott och åldringsbrott skapar stor otrygghet i samhället framförallt för kvinnor, sa Per Norström.

Efter Pers inledning var det dags för tre olika paneldebatter där Anti Avsan, (M), Per Geijer, Svensk Handel, Roger Haddad (L), Heléne Petersson (S), Pia Sjunnegård Dahlbom, Polisen, Per Norström, Larmtjänst och Ann Hassel Tano, Länsförsäkringar deltog.

Vid första paneldebatten diskuterades smash and grab kupper som innebär att man kör in med ett fordon i exempelvis en elektronikbutik för att komma åt varorna. Stölderna innebär stora kostnader med skador på byggnaden, stöldgods, stulna maskiner och stulna flyktbilar.

Per Geijer menade att detta inte är någon ny brottstyp men att den blivit grövre när man börjat använda stora maskiner. Han efterlyste mer informationsutbyte med Polisen så att de själva kan jobba bättre mot denna typ av brottslighet som drabbar deras handlare. Per Norström lyfte även den nationella statistik som Larmtjänst börjat föra för att kartlägga smash and grab kupperna.

– I statistiken finns information om var, när och hur stölden inträffat, sa Per Norström.

Den andra paneldiskussionen handlade om internationella stöldligor som dammsuger områden på jakt efter smycken, båtmotorer och bilar. Pia Sjunnegård Dahlbom lyfte problemet med polisens resurser.

– Skulle vi vara fler poliser så skulle vi kunna göra mer, sa hon.

Heléne Petersson påpekade att även allmänheten spelar en viktig roll och att samverkansprojekt har visat på mycket bra resultat.

– Grannsamverkan och DNA- märkning är bra exempel på hur allmänheten kan hjälpa till att försvåra för tjuvarna och därmed minska stölderna, sa Heléne Petersson.

Deltagarna var överens om att straffskalan idag var bra men att den behövde tillämpas bättre för att ge kraftfullare signaler utåt.

– Om vi lagstiftar om något så är ju tanken att detta ska användas, sa Anti Avsan.

Den tredje och sista paneldebatten handlade om gängskjutningar och där betonade Ann Hassel Tano konsekvenserna för samhället med att prioritera bort mängdbrotten för att kunna utreda grövre brott. Panelen kom åter tillbaka till vikten med samverkan mellan olika aktörer för att bli mer effektiva i arbetet mot kriminella.

/Åsa Sönnerby, Larmtjänst